Skriv utSe nedan kurstillfällen för kommande elkurser under hösten. Dessa är de kurser som är inplanerade redan nu, men fler kurstillfällen lär tillkomma.
Varukorg
Din varukorg är tom
Besök butiken
När jag diskuterar verksamhetsutveckling med chefer, ingenjörer och tekniker inom både drift och underhåll kommer många välkända metoder upp som exempelvis TPM, RCM, VDM, WCM. Vi blir lätt fascinerade av dessa trebokstavsförkortningar och anammar dem snabbt, men det gäller att veta vad som ligger bakom varje metod för att kunna ha nytta av dem.
Torsten Ekström
Jag har sett många visioner som säger att vi ska ha ett ”Underhåll i världsklass”, men vad innebär det egentligen? Hur långt är ett snöre? Problematiken är att vi ofta krånglar till det och får inte ut det vi hade tänkt oss. Då är det lätt att skylla på metoderna istället för att fundera igenom hur de kan implementeras. Anpassar vi metoderna utifrån våra förutsättningar eller gör vi tvärtom?
Lösningen på alla problem?
Ta exempelvis metoden Reliability Centered Maintenance (RCM) som fritt översatt till svenska blir funktionssäkerhetsbaserat underhåll. Redan här kan man fundera på varför vi i stort sett alltid använder det engelska namnet och då förkortningen RCM. I grunden är det en otroligt effektivt arbetssätt att avgöra vilka underhållsåtgärder vi bör/inte bör genomföra.
Funktionssäkerhetsbaserat underhåll utvecklades på sextiotalet av flygindustrin för att se till att ett flygplan kunde ta sig från punkt A till punkt B utan att trilla ned, gärna även tillbaka igen. Anta att vi har en flotta med 100 flygplan av samma typ utan större variationer än olika flygbolagsdekaler, då blir det hyfsat ”enkelt” att gå ned på komponentnivå och avgöra sannolikheten för/konsekvensen av ett haveri.
För många år sedan fick jag uppgiften att föra in RCM på en fabrik inom fordonsindustrin. Detta hade en konsult sagt ”…var lösningen på alla problem!”. Snabbt insåg jag att det inte bara var krångligt utan i stort sett omöjligt! En modern bearbetningsmaskin innehåller cirka tiotusen komponenter och här pratade vi om hundratals maskiner! Naturligtvis är många komponenter lika, men vad händer då vi senare inser att det vi antagit vara ”kritiskt” inte är det? Vi riskerar att lägga ned mycket arbete i onödan eftersom vi inte gör rätt saker.
Anpassa metoderna
Det slog mig då att det vore bättre att börja uppifrån istället för nedifrån, d.v.s. att först ta reda på vad som är kritiskt på en hög nivå, exempelvis anläggningsnivå, och sedan bryta ned anläggningen hierarkiskt. Därefter bygger man upp en underhållsplan som ser till att man gör rätt underhållsåtgärder där de ger störst effekt. Detta är vad som nu kallas ABC-analyser, eller kritikalitetsanalyser. Inte nog med att det går mycket fortare, det är enkelt! Vi har således tagit en beprövad metod (RCM) och anpassat den till vår verksamhet (ABC-klassning)!
Ett annat exempel på hur vi kan krångla till det är när vi vill skapa något eget eller unikt. Ett företag inom verkstadsindustrin hade tagit fram ett eget sätt att beräkna anläggningseffektivitet (TAK/ OEE). När de väl hade presenterat sin beräkningsmodell slog det mig att; om inte jag förstår, som har hjälpt många företag med detta, hur ska då de som förväntas använda detta nyckeltal i praktiken förstå det? Varför inte använda det som andra redan har prövat och insett vara bra?
Enkelhet är nyckeln till framgång
För att den metod som vi vill föra in ska ge effekt över tiden måste vi först förstå vad den ger för nytta i verksamheten. Är den tillämpbar direkt eller behöver vi anpassa den till våra förutsättningar? Därefter behöver vi komma fram till hur den bör implementeras så att alla förstår både målet och syftet. Det är här enkelheten kommer in, ju mer vi krånglar till det desto svårare blir det att ta till sig. Då blir det även enklare att förklara varför det är viktigt att göra en förändring.
Torsten Ekström
Se nedan en intervju med vår VD Lennart Bölin, där han beskriver hur Teknikutbildarna lyckats med sin tillväxt de senaste åren. Till exempel hur vi gått från en omsättning på 2 mkr 2006 till en uppskattad omsättning på 40 mkr för 2013. Artikeln är hämtad ur tidningen Bättre Affärer.
När jag pratar med nyckelpersoner inom näringslivet dyker ofta följande problematik upp; många ledningsgrupper behöver ha en ökad förståelse för företagets olika processer och hur de påverkar varandra. En ökad samverkan mellan exempelvis produktion och underhåll skulle leda till ökad driftsäkerhet och därigenom förbättrad lönsamhet för många företag.
Förståelsen för underhållets påverkan på företags lönsamhet ökar, vilket är mycket positivt, men det behöver gå fortare för att svenska företag ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft. Ett tvärfunktionellt arbetssätt genom att aktivt engagera olika yrkesroller i förbättringsgrupper eller andra forum ökar förutsättningarna att riva ned osynliga murar mellan olika avdelningar och möjligheten till samverkan ökar.
”Multi skill” ger ökad flexibilitet
Det handlar även om att öka samverkan mellan olika yrkesroller inom företagets processer. Inom underhållet finns det tre tydliga yrkesroller; elektriker, mekaniker och instrumentare. I ett modernt underhåll räcker det dock inte med att enbart vara specialiserad elektriker eller mekaniker utan underhållspersonalen behöver en bredare kompetens för att vara flexibla.
Trenden med denna typ av multifunktionellt arbetssätt eller så kallad ”multi-skill” är tydlig. Vissa företag kallar redan sin operativa underhållspersonal för elmekaniker eftersom de redan idag arbetar multifunktionellt. Även Föreningen Underhållsteknik, UTEK, anser att detta är viktigt och försöker nå ut med budskapet. Ett multifunktionellt arbetssätt gör även underhållsorganisationen mindre sårbar.
Anpassad kompetensutveckling
En annan viktig fråga som jag ofta stöter på i detta sammanhang handlar om kompetens, dels att finna rätt medarbetare, men även att kunna behålla dem vid lågkonjunktur. Vi ser ett behov av både djupare och bredare kompetens.
Hur kan vi då skapa både djup och bredd i kompetensen hos personalen utan att behöva göra dem till supermänniskor? Lösningen på detta anser jag är att skapa en blandning av tvärfunktionellt och multifunktionellt arbetssätt där både specialister och generalister kan samverka.
Då är det även viktigt att kunna anpassa kompetensutvecklingsinsatserna. Det måste finnas olika typer av inlärning som tillgodoser individers olika inlärningsbeteende; vissa vill lyssna, läsa eller se på medan andra vill pröva själva. Kompetensutvecklingen bör bestå av en mix av regelrätt katederundervisning, interaktiva webbaserade kurser, problembaserad inlärning och praktiska övningar samt en validering för att kunna validera inhämtade kunskaper.
Ledarskapsteorier finns det ingen brist på. När det gäller tester som ska hjälpa oss att förstå oss själva bättre, sortera människor eller förutse framgång så finns det en sådan uppsjö att det kan mäta sig med utbudet inom hemelektronik. Så hur ska man kunna hitta i röran? Ett sätt är att gå på en transparent teori där du kan se sambandet mellan orsak och verkan.
Så, hur ser en sådan transparent teori ut då? När Will Schutz la fram sin FIRO-teori 1958 var han långt före sin samtid. Det var något nytt inte bara inom ledarskap utan också för att förklara människors drivkrafter och hinder. Drivkrafter och hinder har ju ganska starka samband med ledarskap, eller hur?
Schutz menade att vi har tre olika behov: behovet att tillhöra, behov av struktur och behov av öppenhet eller närhet i relationerna. Han kallade de tre beteendedimensionerna för tillhöra, kontroll och öppenhet. De här behoven är olika starka hos olika individer men vi har dem alla i någon mån, skiftande över tiden och det går att härleda dem till hur vi utvecklats evolutionärt.
Tillhörighet är viktigt för oss. Vi är i grunden flockdjur och att bli ignorerad eller utstött har lätt att väcka ett överlevnadstrauma. (Ofta bara ekot av känslan, triggern.) ”Den utstötta individen är den första som rovdjuren tar.” Det speglas i att vi kan vilja få in alla i gruppen och vara den som samlar människor omkring oss, att det är viktigt att bli inbjuden eller att bjuda in osv.
Kontroll i meningen att känna oss kompetenta är ju viktigt för den som vill vara en värdefull flockmedlem. Att kunna bidra. Flockmedlemmar som inte bidrar har ett begränsat värde. Hårt men evolutionen lägger inte fingrarna emellan och det är ju den som format oss.
Öppenhet i meningen att vara omtyckt. Att kunna forma nära band och intima relationer. En vinkel på det är att kunna starta familj och reproducera oss. Också evolutionärt viktigt.
En nivå djupare än beteendet, på känslonivån handlar de här behoven om att känna sig betydelsefull, kompetent och omtyckt. Schutz menade att det bara finns en grundläggande rädsla, rädslan att inte kunna hantera situationen, att inte räcka till. I de tre olika beteendedimensionerna visar den sig i sekundära rädslor; den som inte känner sig omtyckt är rädd för att bli ignorerad. Den som inte känner sig kompetent är rädd att bli förlöjligad och den som inte känner sig omtyckt är rädd att bli avvisad.
Inre och yttre motivation
När de här behoven möts i en organisation får vi individer som drivs av inre motivation därför att de känner att arbetet ger personlig tillfredsställelse snarare än av yttre motivation som möjligheten till löneförhöjning, bonus osv. De yttre motivationsfaktorerna är viktiga och kan, rätt använda ge stor effekt. Fördelen med inre motivation är att den dels är starkare och dels inte är lika känslig. Dessutom har vi en tendens att vänja oss vid yttre motivationsfaktorer så att deras effekt klingar av.
När rädslorna dominerar får vi försiktiga individer som inte tar några risker. De ifrågasätter inte felaktig information eller beslut som kan leda till dåliga konsekvenser t ex på grund av faktorer som var okända för beslutsfattaren. Kvalificerade personer söker sig bort från organisationen.
När behoven möts kommer det bästa i medarbetarna fram, de gör det där extra utan att kräva något i gengäld, de är lojala mot företaget utan att vara undergivna och de sprider en känsla som får andra att bli intresserade och vilja bli delaktiga i verksamheten på olika sätt.
Kostnaden då?
Det kan kosta att lära sig att skapa en organisation som möter de här behoven men att bedriva verksamhet enligt de här principerna kostar inget. Det handlar om förhållningssätt och medvetenhet hos de som leder verksamhet på alla nivåer inom företaget. En rädslodriven organisation däremot är kostsam. Det måste till kontroller av alla de slag och efterhand utarmas det kreativa och drivkraften mattas alltmer.
Konkurrensen idag är helt enkelt för hård för att vi ska kunna bedriva verksamhet som inte tar fram det bästa i medarbetarna. The Human Element som teorin kallas handlar egentligen om effektivitet och produktivitet i verksamheter där mänskliga kontakter och samarbete är avgörande framgångsfaktorer.
Per Norberg, Licensed Human Element Practitioner
När jag använder begreppet modernt underhåll är så kommer direkt frågan om det finns något omodernt underhåll. Naturligtvis finns det en mognadsgrad inom underhållet, vi utgår ofta från den klassiska trappan från uteslutande haveriorienterat underhåll till driftsäkerhet och ofta begreppet underhåll i världsklass. Strävan är oftast att nå översta trappsteget, oavsett vad det kostar.
Min tolkning av ett modernt underhåll handlar mer om mixen av alla dessa trappsteg snarare än att uppnå någon typ av underhållsnirvana. Underhållskostnaden är många gånger i fokus, men om den ställs i relation till vad bristen på underhållet kostar, d.v.s. en underhållsbristkostnad, så får vi en annan syn på värdet av våra insatser.
Vi kan direkt dra paralleller till kvalitetsbrister, resursbrister och även kompetensbrister. Denna insikt gör att vi i varje ögonblick måste väga för- och nackdelar med vår underhållskostnad, vi måste således situationsanpassa våra beslut. Detta underlättas avsevärt om vi har en motpart, en beställare, som har samma insikt.
Underhåll är inte slöseri
Det finns de som menar att underhållet enbart kan ses som ett slöseri, ett nödvändigt ont. Det är dock inte speciellt upplyftande för alla oss som arbetar med underhåll. Tänk dig själv om det kommer fram någon och säger; ”Det du gör kostar bara massa pengar och ger ingen kundnytta!” Kärnan i de nya trenderna Lean Production, World Class Manufacturing m.fl. fokuserar på just begreppet slöseri och i förlängningen kundnytta.
Det är sant att det finns en koppling mellan slöseri och kostnader, men vi får inte bli dumsnåla. Antag att vi investerar i underhållet för att öka driftsäkerheten i anläggningen. Då har vi ändå inte tillfört kunden något mervärde, produkten blir exempelvis inte billigare, vilket gör att underhållet fortfarande ses som ett slöseri. Utifrån ett kundperspektiv kan således vårt underhåll sällan ses som värdeskapande.
Se investeringen ur vårt eget perspektiv
Om vi ser på denna investering i underhållet utifrån vårt eget perspektiv kan vi däremot se ett värde, inte för kunden utan för vår egen verksamhet. Den ökade driftsäkerheten förbättrar leveranssäkerheten och kunderna får det de vill ha, d.v.s. rätt kvalitet i rätt tid. Detta kan ge oss en good will eftersom vi uppfattas som en pålitlig leverantör, som kan hålla det vi lovar. Sannolikheten ökar då att vi kan fortsätta leverera och förhoppningsvis kan vi öka produktionen om efterfrågan ökar.
Vår stabilitet som leverantör kan dessutom göra att vi konkurrerar ut de som inte har samma leveranssäkerhet. På samma sätt kan andra underhållspåverkande faktorer vara värdeskapande för den egna verksamheten; kvalitet, miljö, produktivitet etc. När vi gemensamt kan se dessa effekter har vi ett modernt underhållstänkande.
Vi kommer alltid ha olika synsätt på vilka åtgärder som ger mest effekt, men det är då viktigt att vi kan se dessa effekter utifrån olika perspektiv. De konsekvenser som uppstår vid ett haveri kan påverka antingen säkerheten, miljön, prestandan, kvaliteten, leveranssäkerheten etc. eller en kombination av dessa.
Vi som arbetar med underhåll ser ofta ”verkligheten” utifrån ett underhållsperspektiv medan produktionens ”verklighet” kanske är prestanda eller leveranssäkerhet. Det är först när vi finner en samsyn på underhållets roll som vi skapar ett effektivt och modernt underhåll, vi kan kalla det samverkan för ökad driftsäkerhet. Underhållet övergår då från att vara en avdelning till att bli en funktion i verksamheten.
Torsten Ekström
Affärsområdesansvarig Teknik
Utbildare inom underhåll
KAMAB Lyftsystem söker en servicetekniker för att utföra service, reparationer och montera lyftutrustningar.
Du har mekanisk/elektrisk utbildning med goda elkunskaper. Att läsa, förstå och kunna utföra ex felsökning efter elschema är en självklarhet. Du brinner för teknik och att få saker att fungera. Du har god teknisk kompetens och kan tillgodogöra dig teknisk information från instruktioner och manualer på engelska.
Kontaktperson är Lotta Pettersson, 0727-349010.
I senaste numret av personaltidningen Coromant-nytt beskrivs Sandvik Coromants E-learning om skärande bearbetningsteknik, en utbildning som är framtagen av Teknikutbildarna.
Denna E-learning ger grundkunskap om skärande bearbetning och är en plattform för vidare utbildning inom ämnet. En lärarledd kurs med motsvarande innehåll tog tidigare två till tre dagar att genomföra, men med E-learning kan den nu läsas dygnet runt, varifrån som helst och i egen takt.
Sandvik Coromant märker i sin tur efterfrågan från både USA och övriga världen för E-learning inom skärande bearbetningsteknik. Cliff Södercrantz, Technical Training Manager på Sandvik Coromant Academy, ser förfrågan från till exempel 1 600 skolor i USA som är intresserade av Sandvik Coromants E-learningutbildningar.
Läs mer om Teknikutbildarnas produktion av e-learning
Gävlekontoret stoltserar från och med april med en uppkoppling på 1 Gb/sek i både upp- och nedhastighet. Det underlättar för oss i överföringen av tunga mediafiler. Det bygger också ihop kontoren bland 5D Media Groups medlemsföretag genom en snabbare uppkoppling med FTP-servrar och andra serversystem.
Övriga kontor uppges vara avundsjuka på snabbheten.
Vi sponsrar Eric Bergvall och Gustav Schölin som håller på med ett robotprojekt i skolan. De går sista året på Haraldsbogymnasiet i Falun och har valt att som projektarbete jobba med mikrokontrollers.
De beskriver projektet så här:
Vi har valt att jobba med en open source plattform som heter Arduino (www.arduino.cc). Den ger oss möjlighet att snabbt komma igång med intressanta elektronikprojekt utan att behöva förstå exakt allt ifrån grunden.
Möjligheterna med denna mikrokontroller är nästintill oändliga. Nu har vi lärt oss hur den fungerar och bestämt oss för att börja jobba på en robot.
Målet är att bygga en självstyrd robot som via en avståndssensor kan navigera i en okänd miljö.
Hittils har vi kommit så långt att vi monterat klart roboten men själva programmerandet av mjukvaran hos roboten har vi kvar. Så man kan säga att vi har satt ihop delarna till vårt frankensteinmonster men att hjärnan saknas.
Alltmer arbete i moderna företag bedrivs i projektform, både formella och informella. För snart 30 år sedan anställdes jag i ett konsultföretag som hade nordisk agentur på en världsledande programvara för projektstyrning. Det var stordatorbaserat och senare minidatorbaserat (slå upp det i Wikipedia ni som inte var med på den tiden)! Med stöd av det hjälpte vi många stora företag att effektivisera stora implementationer, t.ex. Televerkets (Telia) utbyggnad av AXE-systemet. Man sparade enorma pengar både i mantid och i effektivitet. Sedan den tiden har jag stor respekt för duktiga projektledare.
Det är därför så kul att Teknikutbildarna nu har skrivit ett samarbetsavtal med ett av Sveriges absolut ledande företag inom projektstyrning – Frontit. De har en konsultrörelse med ett 70-tal konsulter som är tunga, erfarna projektledare. Att få möjlighet att erbjuda våra kunder dessa erfarna projektledare, med det senaste i teorier och praktisk tillämpning, känns väldigt bra.
Vi har under en tid haft såväl en webbkurs i projektarbete som ett valideringstest. Det hoppas vi ska kunna kopplas till detta område på ett naturligt sätt och ytterligare förstärka vår vilja att förbättra svenskt projektarbete.
Lennart Bölin
I höst kommer distansutbildningen Allmän Behörighet att hållas på följande orter:
- Sundsvall: start den 26 augusti, sista anmälningsdag den 19 juli.
- Solna: start den 3 september, sista anmälningsdag den 26 juli.
- Kiruna: start den 22 oktober, sista anmälningsdag den 13 september.
Mer information
Kontakta kurssamordnare Anne-Margreth Escamilla för mer information. Ring 070-324 09 74 eller skicka e-post till anne-margreth@teknikutbildarna.se
Sandbacka Park bjuder in alla skidintresserade till en inspirerande träff med proffsvallaren Per Eskelund.
Nu har väl de flesta skidintresserade följt skidtävlingarna i Vinterstudion och blivit taggade på egen skidåkning. För att få de bästa förutsättningarna för bra glid och fäste har vi bjudit in Per Eskelund som ger oss proffsiga tips på vallning och utrustning för vallning.
Onsdag den 30 januari kl. 11.45-13.00
Få experttips av proffsvallare
Proffsvallaren Per Eskelund har under många år varit valla expert åt Vasaloppet och nu är personlig vallare åt Daniel Rickardsson, Jörgen Brink och Anders Södergren.
Nu avsätter han en timme åt oss som är intresserade av att få bra fart på skidorna. Han ger konkreta tips med att visa allt från rengöring av skidorna till glider och fästvalla, bra produkter och redskap.
Vi håller till med vallastället och skidor i fikarummet på Högbovägen 45, Sandviken.
Ingen föranmälan behövs. Har du frågor om detta välkommen att kontakta Irene Bogren SPU tel. 026-24 15 76.
VÄLKOMNA!
På besök i Gävle igår hade jag nöjet att få ta del av kontorsgrannens Vidéas proffsiga anläggning, bland annat deras S3D-anläggning. Vidéa är ett av våra partnerföretag i nätverket 5D Media Group.
Vidéa ägnar sig främst åt två områden: film (för utbildning, mässor, med mera) och videodesign (t ex S3D, touchscreens och hologram). Se filmen nedan som är en showreel för ett urval av de produktioner Vidéa gjort.
Här står vår försäljningschef Erik Jaxgård och säljare Beatrice Svensson och pratar med Vidéas producent Ulf Gradin i green room.
Vi har lanserat en webbaserat ledningssystem för den svetsande industrin, riktad inte minst till små och medelstora företag som redan är certifierade eller planerar att certifiera sin verksamhet enligt ISO 3834.
Ledningssystemet följer standardens kapitelindelning, med skillnaden att innehållet är direkt anpassat till svetsande företag. Alla dokument som krävs för en certifiering finns sammanställda och är direkt redigerbara utifrån kundens behov eller i samband med justeringar i standarden.
- Verktyget kan möjliggöra för många företag som annars inte skulle haft råd att ta fram ett svetsledningssystem (FPC-system), att klara en certifiering mot En 1090-1 och därmed kunna CE-märka med avseende på Byggstål. För övriga svetsande företag är verktyget ett fantastiskt bra hjälpmedel med checklistor och färdiga rutiner, säger Evert Larsson, chefsrevisor på A3CERT.
Svetsledningssystemet är skapat i utbildningssyfte. Det ska underlätta kvalitetsarbetet och ge en uppfattning om det arbete och utbildningsbehov som återstår innan man kan ansöka om certifiering. Genom att klicka sig fram i det webbaserade systemet kan användaren få all nödvändig information och förklaring till de olika delarna inom svetsstandarden ISO 3834.
- Med hjälp av webbstödet kan man snabbt bygga upp ett svetsledningssystem i produktionen. Verktyget sammanfattar kraven enligt ISO 3834 på ett samlat och enkelt sätt och kan underlätta för alla företag, säger Stefan Sällberg på Nordcert certifiering.
Som tillval erbjuder Teknikutbildarna en endagsworkshop om hur svetsledningssystemet kan användas i praktiken. Under workshopen får kursdeltagarna göra en revision av sitt företag avseende de dokument som krävs vid certifiering. Som stöd har Teknikutbildarna även tagit fram en svetshandbok som ingår i svetsledningssystemet.
Under 2013 genomförs ett tiotal workshops i Solna och på företag runt om i landet.
Läs mer om kursen i svetsledningssystem här